fatpeople

102 omgångar, totalt över 17 timmar speltid, och jag har inte tröttnat. Ett highscore på över 1 000 000 poäng (med assistans från Teo). Det är sjyykt.

Och upplägget är så patetiskt enkelt! En lobotomerad gurka med talsvårigheter och svinkoppor skulle kunna klura ut tanken bakom spelet på tre röda.

Man ska helt enkelt få tre, eller helst, fler, juveler i samma färg på rad, för att få poäng. Man kan skapa combos, och HYPERKUBER som vevar in poäng som om var dag vore julafton.

Classic Mode spelar man dock aldrig. Inte för att det egentligen är ostimulerande, utan för att Action Mode krossar allt annat så, så, så hårt.

Den bästa biten?

Spelet kostar 7 kronor. Det blir 40 öre/timme i 17 timmar, då man har varit konstant hög.

YESYES!

---

På Lördag skall jag åka upp till fjällen med min familjen och Teo och Heins (Elias dissar, jao). Fast, Teo och Heins åker hem på onsdag, för Teo skall åka till det stora äpplet på Torsdag. Oh, well.

---

Är du en kapten, och i så fall, vad heter skeppet?

Ja.

Jag är en kapten.

Över ett rymdskepp/u-båt, beroende på hur man ser på det. Från början var det tänkt att det var en u-båt, och den är designad som en, men någon kände i mitten av byggnadsprocessen, att sätta på tre, stora, feta, raketmotorer. Så, den åker mer runt i universum och besöker galaxernas sevärdheter, som Pollux, det fetasate solparadiset, typ, överallt.

Men, även fast jag är kapten över skutan har jag inte satt min fot på skrovet än.

Ett matroselände vid namn Alberto kom åt acceleratorn mitt i bygget av den, och vips, flög hela fanskapet, med matrosfånet och sju kvinnliga matriser och reparatörer ut i rymden. Och de hade inte hunnit sätta på varken en GPS eller back på skiten, så den är nu på väg långt, långt ifrån Tellus. Men, telefon och laddare tog de minsann med, så, jag har fått reda på allt de gjort. Alberto säger att han är ledsen, och att så snart de kommit till en planet med en lagom gravitation, kör de en u-sväng runt den, och kommer tillbaka.

Intrånget i atmosfären kommer dock förstöra den kromfärgade lacken :'<

Ah, å, skeppet heter Gunilla-Doris.

---

K-Ommentera.

Jag fick faktiskt ett litet rosa och hjärtformat kort i mitt skåp. Det fanns dock ingen avsändare, så jag vet inte vem som jag ska skicka ett tackkort till. Oh, well.

---

Vem var herr Valentin?

Jag hade faktiskt skrivit ett sjykt bra stycke om honom, men sen blev internet en barnrumpa, och rubbet försvann.

Här lyder en kort resumé;

---

Din mamma är så tjock att hon använder en bomerang för att få runt skärpet runt midjan.

Helt ärligt...

Om man ska ljuga ska man dra och säga det mest dynamiska namn man kommer på, som Ebenheizer McDart, eller Hercules.

Men jag sa Bengt.

Det här är en historia att berätta för mina barnbarn.

---

Veckans fråga, Snabba versionen.

OST!, Helst riven.

I en fight mellan en ostgenererande organism (ko) och en skinkgivande organism (gris) skulle Team ost bara suttit sej på Team Skinka.

Och den bästa osten för tillfället är Arlas Riven Tex-Mex-ost, från Ica. Passar Fanemej till ALLT!

Sallad, check.

Tacos, check.

Fisk, check.

Anka, check

Vi tillagade fransk mat som är, för alla er som inte kan sin matologi, är franskt käk även känt som de tusen kastrullernas plåga. Kanske. Jag hittade på det precis nu.

För er som undrar lagade vi anka.

Kall Anka. Hohohoho.

---

Här är mitt främsta tips för er som lagar mat; Ha i en skvätt alkohol i det ni gör. Vin i maten tar maten till en helt ny nivå av awesome.

Det som är fruktansvärt jobbigt med universum är att det är så totalt okristligt lynnigt. Forskare som har hållit på flera livscylker med att kartlägga universum får svåra hjärtkramper när de upptäcker att universum har gjort en 180° och professorns teori är mer utdaterad än nyheterna på vikingatiden. Spejjset är så jävla okontrollerbart. Man vet aldrig var man har det. Det är som att man skulle gå till ICA för att köpa majsgröt, och därför blir arresterad för taxeringsbrott.

Dock kan man säga så här... Universum är lika stort som det är litet. (Tänk på den ett tag)

Många av er har säkert inte en pulserande aning om vem Steve Reich är, ändå. Och det är tur, och lika bra det.

Steve klassas som en av de stora minimalisterna, vad nu det ska betyda. För det verk som spelades upp igår var okristligt enformigt.

Kasst, skulle man kunna säga.

Det var egentligen en trumvirvel på en timme och tjugo minuter, under vilka jag utvecklade både schizofreni och böldpest. Och ett passionerat hat för C-noten.

Så, vad säger detta om kompositören?

1) Han är helt tondöv, alternativt och ganska troligt heldöd

2) Han har varit förhörsledare hos Spetsnaz, och utvecklat detta stycke för att få fångarna att "sjunga ut"... ironi... ha.

Hursomhelst, jag brukar ofta dissa antalet personer som läser denna blogg med att säga att det är runt tre pers som läser denna blogg, egentligen så tomt på innehåll att vaakum uppstår.

Men, så tänkte jag, för första gången i världshistorien titta på siffrorna, och, jag blev rätt paff över hur många träffar/dag vi har. Det var mångamångamångamånga fler än tre, då.

Ett stort problem för narvalens överlevnad var dock ett tag, japanerna, som trilskades med att utrota all havets fauna, likt Samus Aran på Tallon IV, och däri kände de även för att knäcka av många, många stackars narvalars magiska horn, så att de dör. Permanent. Havets högsta råd beslutade därför att förhäxa alla narvalars horn, så att så fort ett bryts av, kastas en förbannelse på avbrytaren. Det är en synnerligen hemsk förbannelse, som bara kan ha kommits på av någon med så otäck fantasi att Satan blir generad, och den kan bara upphävas av ägaren till hornet, som ack så olämpligt dör när hornet bryts av. Det är kört i detta fall.

Jag känner för övrigt en narval, sir Splash-A-Lot....

---

Kommentera! Det gör mej glad. Och lite högmodig.

Oh, och jag har en tröja med Da Triforce på.

•Läsa egna tankar — Ypperligt praktiskt om man kommit på någonting bra.

• Tala med frukt — Faktum är att frukter kan tala, och bara det skrämmer iväg folk (Inte så oskyldiga längre, va, veganer?). MEN. De är otrolig skygga allihopa och det tar säkert runt två år, OM man har behandlat dem med både respekt och tillsatser, problemet är bara att de är ganska välkomposterade vid det laget, och sorgligt att se på.

•Osynlighet i mörker — Visst, jag erkänner att det finns många, många har kraftigare osynlighet än mej (ninjor och afrikaner, hejhej), jag blir lite suddigare i kanten, bara, men, visst finns potentialen där.

•Laser ur ögonen — Jodå, jag kan lasra med ögonen, kontrollerat.

---

Jag blir jagat av ett, rent utsagt, ärkefetto. Vad fan gör jag?

Det finns egentligen ingenting att oroa sej för om man blir jagat av fetton, bara om man lyckas hålla avståndet. Springa är överflödigt, du kan gå, men inte i din söndags-promenad-o-vad-naturen-är-vacker-promenad-takt (VAD?)

Om inte du går och bär på en matpåse. Isåfall har du ett, ursäkta ordvitsen, stort problem, och måste tänka snabbt om du inte vill bli påkört av en kroppshydda motsvarande en liten ångvält.

Det gäller att 1) Springa, ropa på hjälp, och om du har, ring i din fettopipa, för att få folk att hjälpa dej. 2) Rota igenom väskan efter någonting onyttigt och förhållandevis billigt som du sen kastar så långt du kan i valfri riktning, förutom framår, då det är i din bana till trygghet och att du vid det ögonblick du faktiskt kastar livsmedlet är en död man/kvinna/tredje alternativet. 3) Medan tjockisen springer iväg tar du chansen, springer in i närmaste hälsoaffär/fruktbotique och inväntar på att 4) fettot ätit upp och lyfter blicken för att spåra efter mer mat. När han  inte ser dej kan du försiktigt luta dej ut ur dörren och viska

Chokladkaka, och om han inte hör det är han för långt borta. Du är räddad.

---

Bäst of 2010:

Årets ord, 2010: Nuppa [verb] att ha samlag, knulla, rulla i höet, leka hitta bananen, blommor och bin, reproducera, etc etc

Årets käk, 2010: Kebab med julmust, alt. Sushi med champange

Årets vad-min-förstfödde-son-kommer-att-heta, 2010: Nils-Herkules

Årets hur-man-snabbt-blir-dummare, 2010: Filmen The Box

Årets Tv-program, 2010: Sherlock

Årets Band, 2010: We Are Scientists, mest tack vare;

Årets låt, 2010: Rules don't stop, We Are Scienists, Barbara

Årets spoiler, 2010: Dumbledore var gay! (För det är bööööögarnas fel)

Årets potentiellt bästa farfar, 2010: David Nygren

Årets träd, 2010: Enen

Årets potentiella mördare, 2010: Mannen i Huddinge som kallas, bland annat för Barbapappa. Enda gången då jag genuint känt att Fack it, ska jag bli mördad nu. Location;  i hissen till parkeringshuset.

Årets frisyr, 2010: Tofs, trots vad alla andra säger. Så det så!

Årets temperatur, 2010: Jag kände spontant att +18 grader temperaturen som alla ville ha. Så 18 grader!

Årets överraskning, 2010: Janssons Frestelse var fan gott. För första gången i mitt liv.

Årets jultomte, 2010: Tiggaren i Gamla Stan fick mej att känna julens sanna anda med en fin sång som jag glömt bort. Typ.

Årets Usain Bolt, 2010: Folk som kubbar fötterna av sej för att komma på sista tåget på vintern. Sverige har fan potential till lite OS-guld.

Jakob (och jag antar Fredrik också, fast jag inte har hört av honom på några dygn, men nog tror jag på att han lever och frodas) önskar alla tre läsare ett gott nytt år, och jag kan säga att 2011 är det nya 2010.

---

Vad händer när en giftorm biter sej i tungan? undrar rösten-i-ditt-huvud-som-pratar-när-du-läser-saker

Är det en vanlig orm får den ett sår på tungan.

Är det en giftorm dör ormen.

Enkelt.

denna.

(Ja, Tiemo. Jag ser dej)

För er/dej som inte förstår, låt mej bezooma bilden lite, lite.

Där. Ser du? INTE?

Kan du inte se en liten likhet mellan

och 

---

Summa: Grupptryck är mycket kraftigare än man kan tro.

Ibland, så. Jag har inte helt förstått min skanner än, så den tar bara en del av hela bilden, och vrider den dessutom ett kvarts varv...

---

Idag har jag inget att säga. Som vanligt.

---

Vad är grillkorvar gjorda av?

Jag, som militant köttätare (karnivor kallas det ibland) älskar kött. Högtidligt.

Vad jag dock inte kan stå för är grillkorvar, som, ärligt nu, är helt oätbara, men innehåller massa saker som man tycker inte ens borde få finnas i ens hudvårdsprodukter, än mindre ens kost.

Jag har bett mina forskare i mitt hemliga, underjordiska laboratorium köra en MRI, EKG, Dna-analys, en MMA och ett par cellgiftsprover, för att se vad dessa korvar innehåller, och resultatet är förbluffande.

En (1) grillad jävel innehåller

• 40% vatten kommer från en tvålfabrik i Warzawa

• två strutsembryon

• Ägg

• lacknafta

• Grisfotsgelé

• äckliga citronkarameller

---

Farväl, och kom ihåg!

---

Jakob är tillbaka från Teneriffa efter en vecka, och han har kommit tillbaka för att visa hur krispigt gyllenbrun han har gått och blivit. Det var ganska fräscht, faktiskt. Här är den officiella fatpeoplerapporten

---

Teneriffa var sjukt, sjukt najs. Lika sjukt som en spetälsk. Vi bodde på ett hotell som hette H10 någotnågot och det första som slår en när man har gjort sej hemmastadd är att medelåldern på hotellet var rätt hög. Och med det menar jag runt 87 år gamla. Vilket för med sej  vissa saker, som på plusssidan räknas som att det fanns mer plats i poolen för oss andra. Det negativa är att åttiofemåriga turister inte bryr sej om att skyla sej, därav har jag sett fler bröst än jag någonsin har sett på ett och samma ställe. Trevligt tycker än del, men då måste man komma ihåg att dessa tuttar härstammar från mellankrigstiden, även kallad Den stora depressionen i Amerika, och plötsligt slår det en varför.

Hursomhelst, vi gjorde inget särskilt på ön, när vi var hungriga åt vi, när vi var trötta sov vi, när vi hade tråkigt badade vi.

Tillbakaresan var dock en PÄRS! Jag vägrar gå in på detaljer, för de har jag förträngt, men jag kan säga att jag tappade matlusten både en och två gånger. Iswch.

Jag upptäckte också min talang för att skrika vykort. Jag är fruktansvärt gigant på det.

---

VECKANS FRÅGA:

Kära gosse/flickebarn/tredje alternativet, min mor brukar alltid säga till mej att det finns tre saker man aldrig, om man håller sitt liv värt, ska underskatta; en extremt arg kvinna, konsten att simma med tungan om du är trött i armarna och benen och bölder på höger arm (vänster arm om du är vänsterhänt).

Nu, jag kommer att anta det värsta och anta att dessa två bölder frodas på högerarmen och att du är högerhänt, och då finns det två olika saker som kan ske.

1. Det som kommer hända är att dessa bölder kommer att växa, tillsammans med hela din arm till en groteskt stor arm...grej. Typ som en såndär jävel som kommer och stör en i Resident Evil-serien. Fast, liksom bara armen. Du kommer få en apstark arm, men en ful sådan. Den kommer att utveckla sej på en vecka två veckor till en varelse med eget medvetande och några dagar efter det kommer den att vara smartare än dej. Den kommer att vara en riktigt elak jävel, men kom ihåg att den behöver dej, den kan inte överleva utan denna symbios, så du kan alltid hota med att kapa av armen.

Nu, när ni fått ett riktigt hyggligt samarbete, är det dags för att ta över världen. Eftersom din arm är superstark OCH har gett dej förmågan att göra något coolt, som att kunna andas eld, skjuta laser ur öronen eller sväva, så finns det ingen arme i världen som kan stoppa dej (du är immun mot hetta och radioaktivitet, btw), men du kommer att dö om du badar, så du kommer att känna dej ofräsch ett tag, fram till dess att du, universums hetaste och självutnämnd #1 snyggaste singeln, beslutar dej för att bannlysa badet, och för att få folket att inte bada häller du syra i havet så att alla som trotsar dej fräts sönder till jonkomplex och annan sörja. Se där, alla dina problem lösta!

2. Det andra som kan hända är att det är en sjukdom som kan vara dödlig. För dej. I vilket fall bör du besöka läkare alternativt ta dej tid att skriva ditt testamente.

Imorgon ska han åka iväg, bort från detta sorgliga, dystra rike som kallas för Sverige. Eller, sorglig och sorglig, kallt är det.

Hursomhelt, en hel vecka är planerad att vara på playan på Teneriffa. Stek. Medan resten av min klass är på kemiprov är jag på stranden och får en sån där härligt krispig gyllenbrun färg.

---

Jag har klippt mej idag, dessutom.

Det gick inget vidare att klippa sej själv, så jag gick till en snäll frisörska som klippte det åt mej.

"Jag klipper det inte så kort" sa hon.

"Gör så" svarar jag.

Min nya frisyr blev rätt kort.

---

Hur skiljer man en ko från en tjur?

En ko har fyra spenar.

Man kan då tro att det man ser på tjuren är en spene.

Det är det inte.

Det är hans snopp

---

Nu står mitt val mellan fräscht gräsgrön färg, blodigt röd, eller helfestliga lila färgen.

---

Hur gammalt kan vin vara?

Det äldsta vin jag smakat är en fyramiljonig årgång av Chateu de GRRREAAAAGRH!, plockad av Triceratops och Pterodactyler. Den har en ytterst mustig eftersmak med en svag hint av urtidsmandel och raptorblod.

Det är var vinkännarna kallar ett "mellangammalt vin".

1. Carla Bruni (Sångerska/ fotomodell)

2. Hermione (fiktionär figur i Harry Potter. Jag vill dock bara trycka henne från och med femte filmen)

3. Lissie (också sångerska. Mer söt än sexig)

4. Jessica Alba (Het)

---

Jag såg Harry Potter idag. Bra film, bra film, Harry ser ju dock inte det minsta ut att vara 17 för skådespelaren är väl typ 27.

Lite sådär, liksom, jag ogillar tanken att man valde att dela på filmen i två delar. Och den enda förklaringen är ju att de vill tjäna in dubbelt.

---

Hur läser man en serie? Och hur vet man att man läser rätt?

Idag finns det tre olika sätt att läsa serier (jag antar att det syftas på serie som i serietidningar. Som i tvserier är det bara att läsa texten längst ner) och jag tänker ta er igenom alla dessa.

1. Den västerlänska serien

Det här är rätt basic för alla vi som bor i länder där chansen att se en isbjörn på gatan överstiger chansen att odla ananas på bakgården, som Sverige. Den är även rätt basic för alla andra nationer.

Tanken här är att du läser vänster till höger, ehh, som man läser. Vikingarna läste så, så då duger det fanemej för oss också.

2. Manga

Här börjar det gå utför. Medan alla i världen gör på ett sätt kände sej japanerna manade att göra det motsatta, för att bibehålla sin roll som "Världens mest bakochfram nation. Bokstavligt". Lyckat. Och denna attityden gör att Japan fortfarande är ett håll, fyllt med WTF. Och vi älskar dem. Säger vi att det inte är socialt acceptabelt att ha en sexrobot hemma, tycker japanerna att det är bland det mest självklara i världen att var man ska ha en sexrobot i garderoben.

Hursomhelst.

Manga läser man bakochfram. Från höger till vänster. Och hur vet du att det är manga du läser? Enkelt, figurerna i serien har ögon stora som grytlock, och fruktansvärt spretigt hår. Men, framför allt; oavsätt varifrån, och hur du läser kommer du inte fatta ett dyft, så läge du inte heter Miyagi i efternamn och har en sexdocka i garderoben.

3. Freestyle

Det har dykt upp ett nytt sätt att läsa serier nu de senaste åren; freestyle. Du läser hur fan du vill, ingen ska få komma och säga till dej vad som är rätt och fel.

---

Det var allt för mej idag, och jag lämnar er med en klockren bild, såhär i chanukkatider.

Jag måste nog sy ihop ett hål i mina byxor.

---

Fakta om mat; kopierad och översatt från en kul sida på internet, typ.

• Alla mänskliga varelser behöver mat för att kunna leva, med Megan Fox som undantag. Forskare tror att hon  lever på att smaska i sej mardrömmar hos spädbarn.

• Tro det eller ej; all mat — ris, ägg, lådjuice, resten — alla är de olika former av fläsk som genomgått olika processer.

• Det ryktas om att en hollänsk man på 1500-talet levde en månad utan att ha ätit någonting. Han dog kort därefter.

För att inte gå in allt för djupt; fest i Ekerö, långt in i Ekerö, och klockan 4 tackar jag för mitt och däckar i hans brorsas säng och missar fetaste bråket på nedervåningen, ett bråk som hade fått Godzilla vs King Kong vs Mothram att verka som en bagatell (Vid det laget drömmer jag om poliser), halv sex väcks jag, för vi ska ta bussen in till staden igen, men vi missar bussen, och har ingen lust att gå tillbaka, så där vandrar tre trötta ungkarlar vid huvudleden i Ekerö i väntan på bussen, den kommer och vi får åka i vad som känns en evighet för att komma hem till sej. När jag kommer hem har jag sovit i 2 1/2 timma och inte ätit någonting alls på 15.

· Lyssnar på ett ganska fett gitarrriff (3 "R"?)

· Andas in

· Stavar till stavar till stavar till stavar till stavar till stavar...

---

Hur betecknar men en Smartphone?

En smartphone är som en telefon (en manick som gör det möjligt att prata med någon som är en himla massa meter ifrån dej. MÅNGA.) fast, den är smart, istället. Men, iochmed att man var tvungna att packa in så mycket smarthet på en så liten yta som en smartphone faktiskt är, var man tvungna att offra någonting. I detta fallet var det "tele" som fick bita i den stora teflonpannan för smartet. Och, som alla latindoktorander vet så står tele för fjärr. Det är alltså omöjligt för en smartphone att nå samma räckvidd på samtalet en telefon. Istället, för att höras med follk som bor på avstånd av en "fjärr" behöver man istället utrusta sej med ett par rejäla lungor.

Men, självklart finns det, trots denna stora nackdel för rökare, en anledning till att folk kliver in på Phonehouse, slår knytnäven i bordet och fullkomligt kräver en smartphone.

Smartphonen har ju nämligen smart. Och lite annat, diverse lull-lull.

Smartheten är ett oerhört komplicerat litet teknologiskt underverk, och för er som varken har en utbildning i teknofysik från MARS, eller ett gäng vetenskapskvinnor (Jodå, jag bytte ut de gamla männen, nästan alla) i långa, vita labrockar (men inte mycket annat. Rawr), finns det nästan inte ens en teoretisk chans för att förstå det hela helt.

Kort, och mycket, mycket enkelt sagt, har man skapat ett program som "tänker", och det har man komprimerat in i ett microchip, som senare micras i microvågsugn, så den blir krispig. Sådana matar man en vanlig telefon med, och vips, så har du förvandlat din telefon till en smartphone.

Typ sådär, men i nanoformat, under tidspress på flera g. Med ögonbindel och lock för öronen.

Men, iallafall, vad är det som lockar köparna?

+ Den är en nästintill fantastiskt effektiv vardagspenisförlänare.

+ Den har ett jätteroligt spel, där man slungar iväg olika fåglar i en slangbella (man hade ju kunnat tänka sej att fåglar kunde flyga kontrollerat, men zoologiska fakta konstaterar; nej) för att träffa grisar på krigsstigen (Sen när var fåglar och grisar blodiga fiender? Zoologiska fakta konstaterar; sen alltid)

+ Den kan räkna ut derivatorer för funktioner med tre olika variabler.

+ Den har en musikspelare,

+ Den har en -fon.

- Den är dyr (Om du inte äger ett miljonföretag, förstås)

- Många har touchscreen, och du är som mej, och har öron som lever sitt egna lilla liv, kommer de med stor sannolikhet att hitta sätt att smartphone till en död smartphone.

---

Nu pallar jag inte mer.

Och inte fan har jag sagt något nyttigt alls.

Ännu mindre har jag varit allvarlig.

Bra fråga! Innan jag själv blev en slutboss undrade jag mycket hur jag skulle få fram en melodi som skulle spelas när jag jobbade. DEn var tvungen att vara bra och melodisk, för att få mej engagerad, men blev den för bra skulle jag tappa fokus.

Så jag frågade en av de allra mest fruktansvärda slutbossarna, Carola, om vad jag skulle tänka på. Så hon skrev en lista (skrivet i sälungsblod).

1. Du vill ha en mörk underton, men inte sorglig; dina motståndare ska känna att nu är deras sista stund inne, och att mest troligt kommer alla som de känner att dö en mycket fruktansvärd död (Carolas egna plan involverar utrotandet av den tredje dimensionen. Och tro mej, att slitas söner av två (2) dimensioner är ganska fruktansvärt)
2. Du måste (måste) om du är seriös i ditt yrkesval ha minst ett trombonsolo. Tromboner är helt enkelt alltför ondskefulla.
3. Känn att din låt är kompatibel med just dej. Det sista du vill när deadline på ditt projekt närmar sej är att du som originell genomskurk bara Copy/Paste:ade Darth Vader's Tema. Snubben, jag VET att det är lockande men Darths kombination av Copywright och universums bästa advokat, Zoorbax, ger honom praktiskt taget fri lejd att skjuta dödstjärnelaser på dej NÄR han vill. Och det är lite jobbigt.
4. Sången ska gå i moll. Här finns inga genvägar, just make it happen

Det var de tips jag fick, så de borde duga för dej.

Oh, och för er som undrar går min (utan text) lite.... så här: Ahem.

Så, jag sitter på bussen med Jonas och AntonFjanton, då en hög med hyperventilerande (och bara hyper) ungar kommer in. Illsnabbt sätter Jonas sej bredvid Anton.

Jag är kvar ensam på en tvåsätare.

Yeah.

Och det lömskaste med barnen är inte de snoriga näsorna. Inte heller de skrikiga stämmorna (vilket iochförsej är diaboliskt nog).

Nej, de små... dvärgarnas lömskaste attribut är deras förmåga att lukta sej till osäkerhet.

Och visst fan, där sitter ju en osäker sjuttonårig ensam på ett dubbelsäte.

---

Fakta: Vid en påstigning av en buss med klassen, så är det alltid problembarnen som stiger på först. De behöver syre.

Och resten av den bussresan är historia.

Oh, och vad blev klar på bussen?

Förutom mitt goda humör åt ungen upp min själ.