Banklatte.

Jag är intre bra på att få ändan ur vagnen. Jag borde blogga mer än jag gör ("blogga" är för övrigt ett rätt fult ord. Lite som "banderoll". Också ett fult ord.), men jag gör det inte så mycket.
Jag säger inte att jag har ett liv, eller något sådant, nejnej, jag pallar inte. Min lucka i fridtidskalendern har fyllts upp med försök att slå en hiskeligt massa rekord på Mario Kart Wii (som för övrigt måste vara kulmen på en annars helt oinressant... sport? Jag skulle faktiskt nästan inte vilja kalla racing för sport?), och annars cyklar jag.
Det är kanske inte så konstigt för det flesta, men jag har haft ett udda förhållande till cykling...
För ett år sedan HATADE jag att cykla. Mina föräldrar propsades på att jag, vid 16-17 års ålder inte kunde cykla, men faktum är att jag bara ogillade cykling, passionerat.
Men så förra året tvingade Fredrik mej att ta en tur med velocipeden, för att ta sej till en sjö. Och senare den sommaren fick jag en egen cykel. En riktigt gammal vintagehistoria, rött som vin, och i dammodell.
Sådana som alla trendiga på Söder har, som kostar mer pengar än jag någonsin sett, och byggdes då mormor var ung och dinosaurierna härskade på jorden.
Den går som ett klockverk, och gnisslar hemtrevligt när man sitter på den.
Bowser i Mario Kart, lite.

Gatlyktorna i Stuvsta är nog besatta av någonting. De lyser hela dagen, som är allmänt känt för att vara den ljusa tiden på dagen och anses vara då andra ljuskällor är helt onödiga. På natten stängs de av, och lämnar hela området i ett litet becksvart mörker, som kan vara rätt obekvämt. Stuvsta är konstigt.

Idag, någon gång ska tydligen världen gå under. Bring it on, säger jag och tar det med en nypa salt. Jag menar, skulle inte jorden ha gått under tidigare också? Partikelacceleratorn i Schweiz (?) skulle ju skapa ett svart hål i närheten av Bern. Det vart ju inte riktigt så.
Albeit, det hade varit rätt häftigt att gå under i ett svart hål, om man nu ändå skulle de-existera. Just sayin'

Nomnomnom, svart hål i Centarus A.

Hur vet blinda om när de ska gå och lägga sej?

Problemet som en majoritet av de blinda har är att de inte kan se på en vanlig klocka, en tidsindikator var någonstans på en 24-timmarscykel de är någonstans. Vilket har gett samhället stora problem när blinda vandrar in på Ica klockan halv fem på en torsdagsmogon i tron att det är sex timmar senare, och sätter igång larm och polispatruller. Klagomål hos grannar förkommer också när blinda grannen spelar Kraftwerk i en alltför okristlig småtimma, eller när denna trampar ner ens krusbärsbuskage. Det hela kostade skjortan av regeringen, och de anlitade en Herr Magfelt att komma med en lösning på problemet.

Herr Magfelt, som tidigare haft ett förflutet som världens främsta blinda pilot innan han krockade i ett träd och började få lite smått kontroversiella idéer, kom med lösningen någon vecka senare, och alla blinda togs in för modifiering, man satte in ett chip i hjärnloben på dessa som utlöser en rejäl mängds sövande medel varje dag klockan 22.30 och 23.30 på helger. Vilket lett till ett annat problem. Narkolepsi hos blinda och trafikfaran som alla blinda som går över en korsning klockan 22.30.

Oops?

Jag vill ha fler kommentarer, taaaak?

You Owe Me One, Kenobi.

Nämen, tjabba, hoppsan, här har man visst inte bloggat på mer än en vecka, det var ju lite illa, och på den sämre sidan.
Men, äh, ta och lugna ner er nu, för Grabben med stort G är här nu. In Da House.

Saker som hänt under veckan:

1. Jag har fyllt 18. Jag slipper ha målsmans underskrift på papper från skolan, jag får köpa trisskotter och får dricka whiskey när mina föräldrar ser på. Whiii! Ganska så häft-igt.
2. Eh, ja, inget speciellt annars, egentligen.

Hur kissar du?
Eh, ja, eftersom jag är kille och äger en p-nis brukar jag stå och kissa. Jag tycker även om att kissa högt, ljudmässigt. Det ska låta mycket.

Nu måste jag akutbryta inlägget, för jag håller på att bli redigt hungrig. Ghhhh...
Ni vet väl om att jag tycker om när ni kommenterar? Juste!

Cosinus av 90° är 0. FUCK YEAH!

A, tjabba. Det är en fredag, en sådan som folk tydligen bara ska mysa, och det är synd att vara singel.
Also, TWILIGHT går på ettan, 21.00, och jag lär helt enkelt glömma bort det. Oops?

Många kungliga gifter sej plötsligt. Först var det ett jäkla hallå när Victoria i somras körde på, och för någon vecka, månad sedan vart det samma sak, fast på brittiska. Jaja.
Jaja.

Jag hade inte tänkt säga så mycket annat, faktiskt? Tjabba?

Don't HASSEL with the HOFF, yeah.

Idag är en bra dag att vara ledig. Att sitta inomhus med tyskt überfula mjukisbyxor och stickigt varm yllekofta och käka glass som smakar chokladpudding till frukost. NOMNOMNOM, AM LAM LAM.

FINNS DET NÅGONTING SOM DU INTE ÄR BRA PÅ?
Faktum är att, ja.
Igår satt jag på soffan under en reklampaus och kikade lite på mina procent på Spindelharpan, eller något sådant, en gratisapp på min iPod.
Jag märkte att jag har vunnit ynka 7 % av alla mina matcher. Och det var ändå typ 68 matcher spelade.
På den enklaste nivån.
Någon är visst inte helt duktig på korttspel.

Ugh. Nu ska jag upp och se ifall Kanal plus har något att erbjuda såhär halv tolv på en onsdag. Jag menar, helt klart bästa sändningstiden?

Gedankeshrödinger, blablabla

Jag har inte så mycket att säga idag, jag tänkte bara berätta en kul liten anekdot om min Torsdag. Det vill säga, gemytligt för er, total misär för mej.
Det hela börjar natten till Torsdag, då jag sover som om jag hade injicerat två liter flytande koffein i blodet — ganska värdelöst, alltså.
Så, jag vaknar flera, flera gånger om, men vid klockan halv fyra vaknade jag och kände att det började bildas ett riktigt vakuum i min magsäck, så jag går upp under mycket dystra former och skapar mej ett nattmål.
Vetenskaplig Fakta: Det är svårare att sova när man precis intagit semi-frukost.
Så morgon efter känns det som en ångvält har hamnat i frontalkrock med mitt pannben.
Skoldagen tas med viss last igenom, och sista lektionen var jag verkligen emo. Döden var inte så skrämmande längre.
Efteråt var jag hungrig. Riktig jävla hungrig. Men hemma fanns ingen mat, eller ens en mamma som kunde springa till livsmedelsbutiken och inhandla krubb. Jag själv var för trött för att göra någonting mer krävande än att se på Snobbar som Jobbar, och inväntade något att inta. Förgäves.
Fralla. Jag hittade en fralla, och en massa hushållsost, och gjorde en macka som inte såg så god ut, och den var rätt torr. Läsk, saft, jos, vadsomhelst hade varit att föredra framför vatten som hade fått allt att smaka smör.
Så det blev Vitt vin, tagen ur en redan öppnad bag-in-box. Mmmm.
Ostfralla och vitt vin. Inte så gott, men typisk torsdagsstandard

Döden suger. Hårt.

Spotify ska börja kosta, ohmaigawd, eller?

På ansiktsbehåringsfronten går det tossigt bra, kan jag berätta, iallafall i växttakten.
För ett tag sedan var jag tvungen att raka mej en gång i veckan.
Nu ska jag berätta att jag rakar  hakan var fjärde-femte dag. MMHMM.
Manlig grabb.

Och på tal om ingenting, om någon av er har tråkigt, ta er en titt på detta spelet, fig. 8. Det handlar om en... velociped och är arkitekt/ingenjör-nördigt, med Paris-musik, och är tokigt rånajs, som Tåni hade sagt (nu tror jag though inte att Tåni skulle gilla spelet. Hans mall för spel är att om det varken innehåller dinosaurier, rymdgubbar eller manapoäng är det inte ett värt spel. Ens när det är gratis) Klicka här.
WWWWWRRRRRROOOOOOOOMMMM!

Just nu lyssnar jag mycket på ypperliga Phoenix, ett franskt band som, ja, är rätt ypperliga, trots att deras låtar är rätt lika varandra, men jag menar det inte som en dålig sak.
Introt på deras låt Girlfriend är som uppåttjack från suspekta spansktalande riken, fast mycket, mycket billigare. Överhuvudtaget är plattan Wolfgang Amadeus Phoenix som låten existerar på så trevlig att man får ont i käkarna av att ha lett för stort.

Glad mun är glad, things go BOOM!

OM DU HADE BLIVIT STRANDSATT PÅ EN ÖDE Ö, VILKA SJU SAKER HADE DU TAGIT MED DEJ?
Jag antar att man inte kan säga båt eller mobiltelefon, eller dator med internetuppkoppling, för då skulle den öde ön inte alls vara lika öde längre?
Nej, men, visst. Här är den officiella listan, du hörde den här först!
  1. Ett gameboy med ett pokemonspel. Ja. Ska man vara strandsatt i några hundra tusen dagar hade det väl inte kunna skada att man odlar upp sina pokemons i några tusen timmar, eller vad det nu kan ta (Seriously, though, den totala speltiden på min brorsas Pokemon Chrystal var runt 140 timmar. Vi hade inte mycket bättre saker för oss då.
  2. En iPod med MÅNGA gigabyte musik med en högtalare. Fan, man får göra det bästa av tillvaron, tycker jag, och därför kan man hålla i ett Beachparty, och A och O på ett beachparty är musik. Ibland. Ibland klarar man sej ändå. Vilket för mej till
  3. Ett kokosnötsbryggeri. Är man fast på en ö kan det bli lite stirrigt efter ett tag (Hanksgubben pratade med idrottsutrustning, what's up with that?), och vad kan vara bättre mot det mörka, mörka inom en, än högprocentig sprit? Typ, mycket, men med högst begränsade resurser får det fan ta och hjälpa.
  4. Jessica Alba, Veronica Maggio eller Emma Watson (Jumbopack med alla, och jag kommer inte vilja lämna ön). Oavsett om jag är strandsatt ensam, eller med andra, skulle jag må mycket, MYCKET bättre med någon av dessa fina kvinnor vid min sida. Så det så.
  5. En solcellsgenerator. Plötsligt slog det mej att minst två av listgrejorna är beroende av någon form av elektromagnetisk energi, och eftersom jag INTE tänker sätta mej på en cykelgenerator, låter solen som ett skönt alternativ.
  6. Tre madrasser från IKEA. Det viktigaste här i livet är sömn. Typ. Så, därför tar jag med mej tre IKEAmadrasser. Och ni som tror att jag kommer dela med mej till mitt resesällskap kan kag säga att; inte alls. Jag ska sätta alla på varandra, och då har vi ungefär min "säng" just nu.
  7. Laserpekare. Bara för att de är så jävla coola! :o
You're a damn fine woman, Emma. Damn fine.

Hysch!

Kan ni inte sova (trots att det är halv tolv på dagen nu?)
Här är något för er. (Ej för lättskrämda)

Orgie på IKEA

IKEA är kul. Grovt skoj, förutsatt att man följer några av dessa punkter;
• Ha rätt sällskap med dej. Att vara på IKEA ensam är som att se en dement gnuhona äta trögflytande sirap; segt.
• Var där en vardag, mitt på dagen. Jag har flera gånger varit på IKEA på helgen och då är det koncentrerat med folk där, på riktigt. FO' REAAALS!
• Ha ett IKEA family-kort. En tredjedel av priset försvinner, sådär. Men för att bli medlem måste man vara myndig, så det är en familj bara för vuxna. Rätt illa.

Hursomhelst, jag och mitt, löst kallat, "band" var på IKEA igår, jag skulle köpa ramar, och en överraskning, som jag kanske pratar om senare, men det blev mycket mer än så. Läskorgie för en tia, kanske världens fräschaste meatballs, dueller med moppskaft, med mera.
Far min hatar IKEA.
Jag ser den som en lekplats för vuxna.
Åh, Ingvar, världens mygelgubbe, du kan dina grejer.

Jakob tycker om TV-serier, ibland. Jag tycker om House (fast jag kan helt klart medge att den nuförtiden är mest bara fånig), In Treatment är även det en grym historia för er som bryr er mer om djup än action och annat. För tillfället kollar jag igenom ostserien Snobbar Som Jobbar
, med Moore och Curtis. Den är kanske fyrtio år gammal, och var nog rätt ostig redan då. Vilket gör den nu till en extremt vällagrad ost, och så kass att den går förbi ruttenheten och blir helt banangrym.
Moore är tokigt charmig, och har fula slipsar på sej. Han har själv sagt att han två ansiktsuttryck; förvånad och mycket förvånad. Love it!

Å andra sidan finns det serier som jag absolut inte gillar. Stargate är ett bra exempel.
Men det finns bara en serie som får mej att vilja strypa kattungar eller skruva hål i mitt egna kranium, trodde jag.
Jag talar om Cops.
Värdelöst skräp som inte har något existensberättigande. Alls. Amerikanska fulpoliser åker runt och är allmänna klåpare, och jagar junkies. Jag skulle inte vilja ta i serien med en trettiometers lång blystav som är sprayad med desinfektionsmedel. Usch.
Och här kommer något TV-bolag från jänkarland som lyckats med den trots allt imponerande prestationen att skapa en serie som är värre, en som får klockorna att stanna och Darth Maul att få kväljningar.
Speeders.
Som Cops, fast ännu enkelspårigare.
Poliser som jagar fortkörare.
Jag tänker; men biljakterna kanske är häftiga-ish?
Nej. Det är ett större nöje att se en plastpåse brytas ner. Och det tar ändå ett stort antal år.

ÜBER-SKRÄÄÄÄÄÄÄP

Varför står barn utklädda till häxor utanför min dörr och ser besatta ut?
Vem har sagt att det är barn?
Det ultimata kamouflaget för häxor är att se ut som barn som har klätt ut sej till häxor, och det hela blir så meta att offret känner sej tryggt.
Vilket du också borde känna dej. Så här års är häxor bara ute efter en sak; kolhydrater och konserveringsmedel, allmänt hittat i godis. Men häxor är även väldigt snåla så varje år går de på ett masstiggeri, och roffar åt sej så mycket godisar som deras PDC (Parallell-Dimensions-Cape) klarar av att hålla utan att slå över och skapa små stora svarta hål.
Och vad gör de?
De utför svart magi och använder sockret för att tillkalla årets inkarnation av Satan (Mister Satan kan bara vara på jorden i några dagar varje år, och då tar han olika former varje år). Förra året var han en hankatt som kallades för Tusse och som rev folk lite väl mycket.

HEJ. KOMMENTERA. Bluop.

Medborgare i den svenska staten

Helt bärsärk! Ett till inlägg?
Svar: Ja.

Anledningen till detta är att jag mest troligt är helt rabiat, och vägrar belysas av solen som ser så varm och härlig ut. Det kan vara på grund av att jag, plötsligt blivit en vampyr, av gamla skolan. En sån som DÖR av UV-strålar, dricker blod och ogillar vitlök.
Å andra sidan tycker jag vitlök är gott, så kanske inte, ändå.
Det är dock en rätt kass dag för att vara inne, och det enda som visas på tv nu är Top Model 2, för omkring sjuttioåttonde gången. Och när Top Model (2) är det bästa man kan se på dumburken, då vet man att man antingen borde sova eller göra någonting annat.
Glass är gott, och GB Glace (what's up med stavningen?) gör en okristligt god historia kallad Crema di Marcaparacapriccosa, eller ja, något. Den har nötter, och någon slags sylt. Goodie, omnomnomnomnom.

Jag har precis klarat Donkey Kong Country Returns till 101%, och det var episkt. Tokigt. Och fakking svårt. Och awesome.

Här är den ultimata anledningen till varför jag tycker bättre om Wii än spel på datorn.
Wii har, vad är det, två knappar, döpta 1 och 2. Enkelt, och lätt att hålla reda på.
Mitt tangentbord har, som är av den enklaste modellen, 79 knappar. Utan musen. Det är lite tokigt att hålla reda på det.

Jag måste klippa mej. Snart.
Juste. PRECIS så här ser jag ut nu. Lägg märke till att skägget börjar arta sej.

Nu ska jag göra annat.
Eller hur?

Världens grymmaste apa (Mina rubriker är ganska osammanhängande)

Så, eh, ja.

Igår plockade jag bohem- OCH nördpoäng på samma gång. Jag målade lite saker med akryl på en duk, i bara kalsonger. För jag brukar överlag vara ganska kladdig när det kommer till färg, och akryl är, för er som inte går estet (det gör ju då inte jag heller, men), ganska tokjobbigt att skölja ur när det väl torkat.
Hursomhelst, mina lår är lite prickiga med svart och grön färg, och mina kalsonger från gårdagen är inte helt oskadda, och att dess nya design är helt fräsch är väl en lögn. Typ?

Donkey Kong är kung! <3

Hur skriver man en välsäljande bok?
Många har igenom tiderna försökt, men få har lyckats med konsten att skriva en bok så bra säljande att den till och med får en film baserad på textblocket. Det är svårt, och för att lyckas måste man fånga läsaren på några få sekunder. Ett bra omslag är allt.
Da Vinci-Koden, den sålde tokigt. Varför?
För att omslaget var lila.
Lila säljer. Det är både blått och rött. Det är både manligt och kvinnligt, och där har vi bra säljarsiffror. Typ?

Hot brittish gurl is HAWT!

Hej, och välkommen. Tjipptjipp, HOOGA BOOGA.
I helgen var vår familj hundvakt. Åt en hund, för er som inte orkar analysera.
Lucky heter jycken, och jag har många åsikter om den, förutom att namnet är torrare än Wasa grovknäcke.
Jag her ingen aning om vilken hundras det var, eller ens hur gammal den var, för i fredags stod den bara i vårt hus, bara sådär. Och det var inte ens första gången.
Hursomhelst tror jag, och ifrågasätt mej gärna, min hundologiexamen blev aldrig av, men jag är rätt säker på att det är någon form av ettrig Terrier.
För grabben (juuupp, jycken hade dolme, och tvekade inte att använda den på lite för många områden) var konstant hyper, och mer hyper än mej på LSD (drugs are bad).
Och, plötsligt, tre på natten, när man verkligen känner för att sova riktigt hårt, kände jycken för att göra det helt motsatta.
Tjabba, köra värsta discogymmet när alla vettiga sover.
Och när man väl ställer sej upp i sängen vid en okristlig timma, kommer hunden och vill bita av en ens fötter. Båda två. Jomenvisst, hur trevligt som helst att det första som händer när man vaknar är att man blir amputerad av en käke lika blodtörstig som en undernärd isbjörn.
Tänk dej att denna best skulle börja OMNOMNOM:a på dina trampdynor. Sjukt otrevligt.
DEn skulle dessutom sitta i knät tjugofyrasju, men inte på ett mysigt sätt.
Den ville sitta snett över axeln, så att det enda man så var dess fladdriga mage.
Men det var faktiskt inte helt otrevligt

Förlåt för att jag inte gör så många inlägg på bloggen som jag hade velat, men, eh, jag är trött men glad. Also, var gång jag skriver på detta inlägg kommer någon och ockuperar datorn. Därför bjuder jag på TVÅ veckans frågor.

La pregunta de la semana:
Varför heter långfredagen just långfredag?
Många tror att långfredagen fått sitt namn på grund av att någon skön snubbe dog för tvåtusen år sedan, och därför var affärerna (och verkligen allt annat) stängda, och att man innan internet inte hade någonting att göra och att hela dagen tycktes motsäga tid/rum-spejjset, och vara i en evighet.
Men, nej. Eller, ja, jo, lite sanning ligger det ju i det, men inte bara.
Snubben, som dog för tvåtusen år sedan hette Jesus Albin Kristus, och var en riktig lirare. Han berättade alltid de grymmaste anekdoterna, så kul att folk blev blinda, lama eller dog (Das Book har fått någonting om bakfoten, och jag vill väldigt gärna se en korrekt källhänvisning).
Hursomhelst, romarna var inte helt glada över Jesus standardskämt "Två romare och ett plommon", så de spikade upp honom på ett kors och tvingade honom att ändra skämtet till någonting om norrmän. Men då blev Jesus Albin riktigt fly förbannad. Han hade standards, och har kom romarna och ville sänka den.
Istället använde han sin magi och försökte stanna tiden i hela universum (Varför är en sjukt bra fråga. Det är bara något som en bruten man skulle göra). Men, att stanna universum är en fruktansvärd prestation och det krävs lite mer än bara viljestyrka. Ett magiskt horn, eller en level sju manapotion, till exempel. Något som Jesus inte besatte. Så han kunde bara göra dagen, som bara råkade vara en fredag, tjugo minuter längre. Det blev en marginellt längre fredag. En långfredag. Så det så.
Pyttig bild på Håkan, Jesus brorsa. Han var bagare, gjorde helgoda scones, och hade en pacemaker.

FRÅGA DOS!
Hur har man sex med en pumpa?
.....
Don't.

Och det är alla visdomsord jag har att komma med för idag. Det är påsk snart, och då skall jag laga ägg.


Mekanisk andning.

Det är vår nu, säger jag.

Att lyssna på indiepop/Alternativ och laga mat är nog en av de bästa kombinationer som finns.
Köttbullar med Florence + The Machine
Falaffel med Metric
Någon pastasak med vitlök och något kött man hittade i kylen med We Are Scientists.
Also, jag har tröttnat lite, lite på Lars Winnerbäck. What's up with that?

I tisdags hade Fredriks, Gustaf Svenssons, Davids och mitt band reunion, eller något i min källarlokal. Det var övertokigt och ni kan förvänta er en världsturné nu i sommar.
Eller?

Jag har tvångstankar kom jag på idag, lite olägligt mitt i ett Kemiprov.
Tre stycken tvångstankar, tillochmed!
  1. Jag nyser någon gång under varje prov jag tar. Låter störtlöjligt, men fråga valfri person i min årskull som jag har någon som helst gymnasiekurs med. Jag vet inte varför, men det är rätt jobbigt.
  2. Jag torkar håret som en hund.
  3. Jag har tokig dentahysteri. Ända sen mina visdomständer började växa, och mor berättade om hur nära inpå ALLA visdomständer måste dras ut (mor är nog en ond häxa), har jag borstat med millimeterprecision på mina tänder och skölja mina gaddar i munskölj i flera timmar känns det som.
Ah, och på tal om munskölj.
Listerine är ren, koncentrerad ondska. Verkligen, speciellt efter minttandborstning.
För, dra dasen i gruset, Listerine är starkt. SJUKT starkt. Efter cirka femton sekunder med det gröna trollblodet i munnen så börjar man gråta. Manliga tårar av smärta.
För tungan svider som om man doppat den i syra och sen sandpapprat den. Med grus.
Isch!
"Kills plaque bacteria. Also, your tounge. And you WILL cry. But at least, your breath smells like candy"

Hur skalar man mango?

Detta är en mango.

Steg 1 (ett): Ha en mango i din hand
Steg 2 (två): Ha en kniv i den andra.
Steg 3: Skär ett snitt över mangon.
4: Nu börjar det jobbiga. Smörj in mangon i baconfett för att underlätta detta.
5:  Övertyga mangon om att den är en samurai. Det går lättare om mangon är från Japan och du talar japanska.
Det funkar även att träna upp den till att bli samurai, men det kan ta flera år för en samurai att bli bättre än sin sensei.
6: Nu klär du ut dej till en Shogun med kattöron.
7: Nu säger du, på ren japanska (google translate hjälper dej);  あなた私の名前侮辱したリードをご体験ください!Vilket fritt översatt blir "Ajabaja, jag är arg på dej"
8: Mangon kommer besluta sej för att begå seppuku.
9: Ge honom kniven du har i andra handen.
10. Lägg mangon på en tallrig och se hur han så ordentligt snittar upp sej själv.
Ta-Dah!


My Body is Ready.
Prepare your...

KOmmentera

Konsten att berätta alla detaljer.

Vattenbasket i en timma på raken är ruggigt utmattande. I kid you not.

Imorgon ska jag på högskoleprov. Jag (läs: farslets kontokort) har fått hosta upp mer än 300 pix för att få ha prov i åtta timmar. På en fakking lördag. Någonting är konstigt i Sverige.

Idag har jag haft skrivning i spanska, och kört en analys på en icke-analyserbar bok på 60 sidor. Här är en kort sammanfattning, översatt från katalonska;
Alberto är en schysst prick och reporter, som åker hem till sin kusin som heter något Jorge, kanske (hans fruga, ragg, ligg, bättre hälft heter Bernanda och hon har lett till mången internskämt på spanskakursen), rotar runt i hans matta för att där hitta en lapp från en liten barnarbetare som vill ha hjälp. Gossen har dock glömt bort att skriva adress, men ingen fara, för Alberto tar reda på att det är till Indien han skall åka för att hjälpa barnet.
Och där är ena halvan av boken över. Hur som helst, Alberto hittar en liten mattfabrik (försäljarna av mattor verkar inte ha några problem alls att visa hur barnarbetarna arbetar) och blablabla, pojken som skrev meddelandet är död, och efter ett snack med en okänd gubbe som snackar massa rappakalja som tydligen är enormt viktigt, räddar han 9 barn och är en hyvens grabb.
Typ.

Intressanta saker som hänt mej den senaste tiden är inte alls så fruktansvärt intressanta.
Dock har min fader efter närmare runt tre timmars tankegång köpt ett akvarium (Han har dock funderat på att skaffa hund i tre år. What's up with that?) fyllt med kampfiskar som tydligen är rätt aggressiva, några zebrafiskar som inte alls ser ut som zebror; deras ränder är åt helt fel håll, och vem har hört talas om en blå zebra med olivgröna ränder ( på Tellus, då. Blåa zebror med olivgröna ränder är ganska vanliga i Zerblatt-galaxen).
Sen har vi kungen i akvariet.
Kungen är en räka, och gissa vad han heter?
Kongo, och han är en grymt skoj rackare. Springer uppochner och ser allmänt BAD-ASS ut. YEAH!
(Foto kommer sen)

Veckans fråga:
Nya Pokemons, Fack yeah!
Det var mer ett påstående, men, visst, rätt coolt. Det kom för någon vecka sen Pokemon Svart och Pokemon Vit, och den är fylld med... Pokemons?
Toksskönt, tänkte jag, och tog mej (helt ärligt) en titt på dessa nya fickmonster (Mitt fickmonster är dock lite mer imponerande, om ni fattar. Damer, ni vet), men fick reda på att nästan alla nya japanfödda organismer som bara lever för att döda är sjukt fula. Så fula att Voldemort blir generad.
Här kör vi en jämförelse med två startpokemons, en från Gameboy1 och en från den nya generationen...
Jag har sagt det förr, och jag kommer att säga det igen, garanterat. Typ, nu. Blastoise är en muskulös, blå sköldpadda med två bazookas som sticker ut på dennes rygg. Så behård att man kan bota leukemi, eller något. Det enda minuset är att bazookasena inte är eldkastare, eller skjuter missiler. Missiler med eldkastare på...
Och så har vi det här fånet. Samurott heter den tydligen, och är en... en... en mycket gammal dvärghamster med ett snäckskal på hjässan och hockeyskydd. Helt seriöst, vad tänkte snubben som ritade denna? Vad är tanken med den ovårdade mustaschen? Vad är det han har på huvudet (bekvämt ser det INTE ut att vara), kraniet från en muterad svärdfisk? Och på tal om mutationer, han har en stjärtfena. En ohyggligt ful sådan. Vad vill grabben säga?
Och det här är ändå inte den fulaste :C

Nau paellaerr jaog inteeeh meeeiraaah, saoooååu, hääääeeeeehhr sssääääähhjeeer jaaaog hheeeii ddaaooååå.
Kommentera, snälla? Du får en kram?

Hej. Jag heter Jakob.

Varje gång man ska logga in på bloggen, och skriva inlägg måste man gå förbi en sida med tonvis av kommersiella budskap, samt en lista. En lista på de mest lästa bloggarna.
Och på tredje plats trycker en blogg som handlar om att bloggaren har mens och att det gör ont.
Sånt säljer tydligen. Därför står jag chanslös mot de stora bloggarna; jag har för lite mens.

Ibland blir mina bilder ganska lite PK. Denna ritades medan jag väntade på att en film skulle buffra färdigt. Det tog på tok för lång tid. Jag gillar överstrykningspennor.

Snubbe.

Tjej. Påminner mej om Hermione, av någon anledning.


Hur klarade man sej i vilda västern?

Man kan tänka sej att det var svårt att leva utan iPhones och andra helvilda tokigheter, men faktum var att det inte var så farligt. Revolvern var nämligen västerns iPhone.
  • Behövde man meddela någon att man var i närheten, lossade man iväg några skott, och då visste halva delstaten om att man var i närheten.
  • Behövde man bygga något, hamrade man med handtaget på pickadollen.
  • Ville man bli av med en jobbig person sköt man denne i hjärtat, huvudet eller något annat viktigt organ.
  • Hade man tråkigt sköt man ner fåglar
  • Skrämma iväg djur? Lugna puckar, några skott och vargarna släpper ditt ben.
  • Snygg accessoar? Revolvern hade allt och var staternas största blingbling-faktor under slutet av 1800-talet.
Det var nog tillochmed bättre förr. iPhones är tokkassa att spika saker med.

Snart fyller jag år, 8:e maj. Och om ni vill ge mej något som får mej att reagera så här är det kanske bäst att ni börjar fundera. En Tyrannosaurus Rex skulle göra mej så glad.
ChaCha (Kommentera!)

Prestige

Jag har börjat lyssna ganska hårt på José Gonzáles. En redigt skön grabb som får ens öron att smälta till trögflytande sirap, på ett positivt sätt. Ni som inte vet vem han är, kolla in på youtube, eller någonting annat än Spotify.
För José Gonzáles är ett rätt typiskt argentinskt namn, och den enda som finns på Spotify med det namnet har bara en låt på sitt CV, från ett album som heter Super Salsa Hits de Gato CINCO!, eller något. Ganska långt ifrån den José jag tänkte på.

Igår, Lördag för mej, var jag på Ahfgansk festmiddag.
Sjyykt
najs.
Och det härliga ahfganska folket har den otroligt charmiga åsikten att gästen är husets gud. Därför serverades det mat som skulle kunna föda en medelstor afrikansk by. Det var lammkött, kyckling, entrecôtespett, mosat tillsammans med ahfganskt ris och okristliga mängder Bearnaisesås, serverat med fri bar med flertalet exotiska drinkar (Litchidrinken var dock ingen höjdare, och smakade mest rom). Och det var ändå bara huvudrätten, på en typ sjurätters middag.
Tips också för er som vill charma utländska familjer. Om de börjar prata med varandra på ett annat språk, typ "Shanshabellaidano" ska man själv säga "Shanshabellaidano" och le stort. Oavsett vad det betydde kommer de att älska dej, och familjeöverhuvudet kommer vilja ge dej en stor, manlig kram.

Hur pökar man efter döden?
Assåååeee, jag hoppas verkligen inte att du frågade om liksex. För det är bara nasty, egentligen.
Nej, men visst, att pöka i himlen är av en helt annan konstruktion. För båda är döda.
Ibland kan folk, de o-döda (nej, inte odöda, utan o-döda. Det är en stor skillnad), säga att de hade "himmelskt sex" när båda parterna manövrerar sina nupperier på ett synnerligen professionellt sätt. Man menar det på ett sannerligen ,oh, så positivt.
Det är inte alls så.
För medan mycket är riktigt gemytligt och välorganiserat i himlen är "sex" någonting ytterst horribelt.
Ena parten tar då tag, med tänderna i den andra partens knä, och låter den andra skruva ens huvud på ett stort grillspätt, med på tok för mycket lök. Med en banjo kommer nu person 1 att gröpa ur insidan på person 2's kranium, och, märk väl, har fortfarande kvar tänderna i den andres knä.
Ganska redigt ofräscht.
Och det är ändå "ordinärt" sex i himlen. Fetischer i himlen är något ohyggligt obehagligt.

Hej. Kommentera. Nu. Punkt nu. Punkt nu.

Dagen då alla såg ut som jag. Eller, Tåni iallafall.

8-bitarsmusik är kanontoppenbäst soliga vårdagar. Jag önskar bara att pölen (läs; medelstor insjö) på gatan kan torka ut, så att jag kan ha på mej mina nya skodon.
De blåa.

Jag har tänkt mycket på namn, på senaste tiden. Typ, vad min hund skulle heta, om jag hade haft en. Hittills har jag två stycken tokigt bra, tycker jag; Potemkin och Layton. Jag o-o-ogillar (trippelnegationer, yesyes, yesyes) vanliga namn. Lady är ett kasst namn på en hund.

Det känns som om det skulle kunna vara fredag idag. Men, för er ouppdaterade är det tisdag. Eller, kanske onsdag när ni läser detta. Inlägget som reste i tiden.

I Japan fortsätter det galna. Ena dagen bygger man en sexrobot med inbyggd mikro (PING!) och andra dagen förvandlas landet till en välskakad smoothie. Hur tokigt är inte det?
Och jänkarna ser det hela som Guds payback för Pearl Harbour. Vilket man kan tycka är lite småsint, för USA har ju redan skickat ett par rediga bomber över Japan, som tack för senast, men tydligen räckte det inte, och efter 65 år av oavbruten regndans, eller något, så kan japanerna harpunera sina valar från sina sovrumsfönster.
Synd om japanerna tycker jag. Här klagar jag över en pöl, där är pölen deras sovrum.

PING!

Only Revolutions är rätt grym, rakt igenom.

Tisdag och Onsdag var rätt tokiga dagar.
Tisdag åkte jag till provskor, kanske världens mest opraktiska skobutik. Det finns massa snygga dojjor i hela butiken (som består av typ tjugo rum, varav en garderob är för manliga skor), men alla är i provstorlek, och därför  är alla manliga skor i storlek 41.
Bara det att nästan ingen jävel med snopp har skostorlek 41. Synnerligt oprakiskt. Jag kunde dock roffa åt mej två par i storlek 43 efter en kamp på liv och död mellan mej och en halvryss. Sannerligen episkt. Men det är okej. Inga (väldigt söta) djur blev (väldigt) skadade.
Men, onsdag var ännu bättre. Så, på morgonen fick vi besök av den amerikanska ambassadören. Det var ett trevligt avbrott i vardagen, men på grund av sekretess och immunitet så fick han inte säga någonting av egentligt värde. Han sa att han hatade surströmming. Typ.
På kvällen ringde dock pappas släkting Indrek från Estland, och ville prata med farsgubben. Som inte var i huset då.
Så jag svarade att han var borta, att jag inte visste var han var, och där blev det lite stelt, av, vid det laget, oklar anledning.
Det visade sej att säga att någon är borta på estniska är som att säga att han/hon har gått bort.
Knorr på vardagen, ja.

Jag måste öva upp min estniska, lite.

Hur vet jag om min flickvän är lesbisk?
Svår fråga där.
Om du är en kvinna, är oddsen stor att hon faktiskt är rätt lesbisk. Eller så är det bara en fas din flickvän har. En sexig fas.
Om du är man, kan det vara ett idogt jobb att ta reda på sanningen. Ett enkelt sätt är att berätta att du funderar på att kapa av korven, och byta kön och om din andra halva, ditt ligg, tycker att det är en asgroovy idé har din flicka ett och annat att förklara.
Vegeterianer och lesbianer slår sej samman — Ner Med Korven!

Losklov

Innan vi börjar med det inte alls så högst ordinarie programmet, vill jag meddela en sak. Det har vist sej att det finns folk som vill skjuta skarpt mor folk som skriver "mej" , "sej" och "dej". Därför skall jag, från och med nu fram tills jag glömmer, skriva mej, sej och dej i fet text. Bara sådär.

För er som har missat, så har jag varit uppe i fjällen, de första dagarna med Sheins och Teo som sällskap.
Vi åkte utför, och Teo var mycket grymmare än mej på bräda. Sådär.
Annars hände det inte så mycket.
Jag fick några massiva blåsor på händerna efter att ha kört den där härliga 1,5 milen längdskidor utan vantar.

Jag fick även, samma dag hjälpa en tant som tappade ena skidan i en backe vid spåret. Rakt in i en skog. Fullkomligt oseriöst.
Och det var ju inte som att hon ens tänkte tanken på att springa ner i metersnön för att plocka upp skidan.
Så, well, som den reko tjomme som jag är, tog jag mej friheten att hoppa nerför backen själv. Neråt är ju ingen konst, och jag måste säga att det var ett bra samarbete mellan mina ben och gravitationen. Neråt, alltså.
Men när man väl får tag på skidan ska man klättra upp sju meter i snö som når en till naveln. Jag lyckas, dock, tack vare brur Herman.
Tanten tackar och spårar iväg. Frågar man mej kunde hennes tack vara fylld med lite mer... tacksamhet?

Vem var Afrodite?

Inom den gamla grekiska tron (då trodde man på skäggiga gubbar, nu tror man på bara på en skäggig gubbe) var Afrodite kärlekens gudinna, och dessutom en slampa i toppklass. Hon var gift med Hefaistos, härskare över vulkanerna, men det hindrade inte henne för att ha flera älskare, som Dionysos ( som hon fick sonen Priapos med. Den saten hade konstant en meter av helig tuppjuck).
Afrodite var även i det gamla Grekland ledande inom hårvården, och hårstylingen.
Hon kom nämligen på afrot, och namngav det helt fräckt efter sej själv.
Enligt den tokigt urgamla legenden, så gick det till så att hon skulle baka Gud-tårta (som är hiskeligt lik vanlig prinsesstårta, men med skillnaden att marsipanrosen är utbytt mot liten staty på en maskulin man som slåss mot en hydra med arton huvuden och en liten röd slips), tillsammans med köksgudinnan Bodil, men Afrodite råkade fastna med håret i Bodils stavmixer när hon vispade grädde, så håret krullade upp sej, i en frisyr inte helt olik Fannys, men mer, mer massiv, och krulligare.
Och det var historien om hur afrot skapades. Och stavmixern sägs vara kvar i Afrodites hår än idag.
Staty på Afrodite innan det krullade ihop sej. SÅ snygg var hon faktiskt inte, ändå.

K-ommentera. Ställ en VECKANS FRÅGA. Berätta hur snygg jag är. Fråga vad jag önskar mej i födelsedagspresent. KÖR!

10minuter.

Om tio minuter rullar jag till fjällbussen.
Jag kom bara på en grym idé.
Kondomer som lyser i mörkret.
Huh?
Huuuh?

Vilka backar åker du i fjällen?
De flesta kan skalan grönt (barn under 5), Blå (barn över 5), Röd (Helt ok-manligt), svart (Yo Nigga') och dubbelsvart (Yo nigga'nigga'). Det folk missar är de kvadruppelsvarta backarna. De svart-hål-svarta backarna ( för er okynniga är svarta hål så mörka att de äter upp allt ljus i omgivningen).
Sådanna åker jag ibland.
Det är en 120° inverterad lutning och en backe fylld med grus, taggar, laserhajar och syrapooler.
Man åker alltså bara kvadruppelsvarta backar när man menar allvar.
Fo' reaalz

Matte C? Du ska se Matte K. Där har vi grejjor.

Ojojoj, slå på stort, klämta i kyrkklockorna, korka en flaska dyr champagne, Jakob gör ett inlägg bara någon dag efter det förra! Slå på stort!
Egentligen ville jag bara säga att jag har slagit mitt personliga rekord i Bejeweled 2 med mer än det dubbla.
Mitt nya personbästa är 992 000. Åtta futtiga tusen från en miljon. :'<

Jakob, min potatis skrek nyss på mej, och nu känner jag mej elak. Varför?

Det många inte vet är att potatisar är väldigt stolta varelser, och de är officiellt bröder (på ett intellektuellt plan) med enhörningar och ostron. De tolererar mycket skit, men när man väl tar det där extra steget på deras värdighet, ja, då ångrar men sej fort som attan.
För enhörningar, ostron och potatisar (deras förbund kallas de Kloka Karnivorernas Klan. Och de säger sej haft sin förkortning långt innan männen i vita lakan) kan braka loss hela helvetet på folk som klampar ner deras ära.
Enhörningar brukar antingen använda sitt magiska horn och förvandla dina ögon till salta kex (så det svider otäckt). Eller så kör de helt enkelt sitt magiska horn rätt igenom hjärnbarken, och mala ner ditt tankecentra till överkokt minestronesoppa.
Ostron brukar amputera ens tår och byta ut dem mot kanyler fyllda med nervstimulerande vätska (huga!) eller spotta en pärla rakt igenom hjärtat på en, med en hastighet som får ljudvallen att verka som en en tant på en permobil.
Potatisar, däremot, som inte alls har så kända attribut, och dessutom kass syn, brukar skrika hur elaka saker som helst, även fast man egentligen förtjänade det.
Så, det så.

Potatis. Krossa dem till mos innan de krossar ditt självförtroende.

Ci-ao.
Kommentera!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0